Under sommaren har antalet dödade och skadade civila i Ukrainakriget ökat kraftigt, samtidigt som ryska attacker mot städer och samhällen långt från frontlinjen blivit både tätare och mer omfattande. Enligt uppgifter från ukrainska myndigheter och internationella observatörer har den civila befolkningen drabbats hårt av robotar, drönare, artilleri och flygbomber.
I flera regioner har sjukhus, bostadshus, skolor, marknader och energianläggningar träffats. Särskilt utsatta är områden nära fronten i östra och södra Ukraina, där invånarna ofta saknar möjlighet att ta skydd i tid. Men även städer längre västerut har larmats gång på gång under nätterna, när vågor av drönare och robotar skickats mot ukrainska mål.
– Det finns nästan ingen plats där människor känner sig helt säkra längre, säger en hjälparbetare verksam i östra Ukraina. Många civila lever med ständig oro för nästa attack.
Den ökade dödligheten kopplas till flera faktorer. Ryssland har intensifierat användningen av glidbomber mot bebyggda områden nära fronten, samtidigt som långdistansattackerna med drönare och robotar fortsatt. Ukraina har å sin sida försökt stärka sitt luftförsvar, men myndigheterna uppger att behoven fortfarande är stora, särskilt utanför de största städerna.
Civila som stannar kvar i utsatta områden beskriver en vardag präglad av avbrott i el- och vattenförsörjning, förstörda vägar och brist på sjukvård. Många äldre och personer med funktionsnedsättning har svårt att evakuera, medan barnfamiljer tvingas välja mellan att lämna sina hem eller leva med återkommande beskjutning.
Internationella organisationer varnar för att de verkliga dödstalen kan vara högre än de bekräftade, eftersom rapporteringen från ockuperade områden och aktiva stridszoner är begränsad. Samtidigt fortsätter räddningsarbetare att söka efter överlevande i rasmassor efter attacker mot flerfamiljshus och offentliga byggnader.
Ukrainas regering anklagar Ryssland för att medvetet rikta in sig på civil infrastruktur för att pressa befolkningen och försvaga motståndskraften inför vintern. Moskva förnekar att civila mål angrips avsiktligt och hävdar att attackerna riktas mot militära anläggningar, något som ofta ifrågasätts efter angrepp där civila bostadsområden drabbats.
FN och flera europeiska länder har fördömt de ökade attackerna och uppmanat till bättre skydd för civila. Samtidigt fortsätter kriget utan tecken på en nära förestående lösning. För befolkningen i Ukraina har sommaren inneburit ännu en period av sorg, osäkerhet och växande humanitära behov.
