Ryssland överväger enligt uppgifter en så kallad ”falsk flagg”-operation där drönare som påstås vara ukrainska skulle användas mot kritisk infrastruktur. Syftet uppges vara att skapa en förevändning för skärpta militära åtgärder, ökad mobilisering eller nya propagandakampanjer riktade mot den egna befolkningen och omvärlden.
En ”falsk flagg”-attack innebär att en aktör genomför eller iscensätter en handling på ett sätt som får det att framstå som om någon annan bär ansvaret. I det här fallet skulle drönare kunna märkas, styras eller presenteras som ukrainska, trots att attacken i själva verket skulle vara planerad av ryska aktörer.
Uppgifterna har inte kunnat bekräftas oberoende. Västerländska bedömare har tidigare varnat för att liknande metoder använts eller förberetts i samband med kriget i Ukraina, där informationskriget har löpt parallellt med striderna på marken. Från rysk sida brukar anklagelser om planerade provokationer avfärdas som västlig desinformation.
Kritisk infrastruktur kan omfatta energianläggningar, kommunikationsnät, transportknutpunkter, vattenförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner. En attack mot sådana mål skulle kunna få stora konsekvenser för civilbefolkningen, även om den militära effekten vore begränsad.
Analytiker menar att en iscensatt attack skulle kunna användas för att stärka bilden av Ryssland som utsatt för ett direkt hot. Det skulle i sin tur kunna ge Kreml möjlighet att motivera hårdare insatser mot Ukraina, utöka interna säkerhetsåtgärder eller försöka påverka opinionen i länder som stödjer Kyiv.
Ukraina har vid upprepade tillfällen anklagat Ryssland för att använda provokationer och desinformation som en del av sin krigföring. Kyiv har samtidigt betonat att attacker mot civila mål och kritisk infrastruktur är ett kännetecken för Rysslands strategi, särskilt under perioder då striderna vid fronten gått trögt.
Flera europeiska länder följer utvecklingen nära. Säkerhetstjänster och försvarsmakter har under det senaste året varnat för en ökad risk för sabotage, påverkansoperationer och cyberangrepp mot samhällsviktig infrastruktur. Misstankar om ryska underrättelseoperationer har lett till skärpt beredskap i flera medlemsländer inom EU och Nato.
Om en attack skulle inträffa väntas frågan om ansvar bli central. I konflikter där drönare, cyberangrepp och underrättelseoperationer används parallellt kan det vara svårt att snabbt fastställa vem som ligger bakom. Just därför varnar experter för att den första informationsvågen efter en incident kan bli avgörande för hur händelsen uppfattas internationellt.
