Kongressen i Nicaragua meddelade under måndagen att nya lagförslag ska införas för att begränsa oppositionens verksamhet och inflytande ytterligare. De styrande ledamöterna, som står nära president Daniel Ortega, motiverade beslutet med behovet av “nationell stabilitet och skydd mot utländsk inblandning”. Kritiker menar däremot att regeringen nu tar ännu ett steg mot ett totalitärt styre.
Sedan valet 2021, då stora delar av oppositionen fängslades eller tvingades i exil, har det politiska utrymmet för fria röster i landet krympt drastiskt. De nya lagarna väntas bland annat inskränka möjligheterna för oberoende organisationer att registrera sig, begränsa finansiering från utlandet och ge myndigheterna utökad kontroll över medier och politiska kampanjer.
Flera internationella människorättsorganisationer har redan reagerat kraftigt på beskedet. Amnesty International varnar för att reformerna innebär ett de facto-förbud mot oppositionellt arbete, medan EU uppmanar landets ledning att respektera grundläggande demokratiska principer. USA överväger samtidigt att skärpa sina sanktioner mot Managua.
På gatorna i huvudstaden märks både rädsla och frustration. Få vågar längre tala öppet om politik, och de som tidigare deltog i protester berättar om hot, övervakning och trakasserier. “Vi lever i tystnadens tid nu”, säger en anonym medborgarrättsaktivist som nyligen tvingats stänga sin organisation.
Trots den växande internationella isoleringen fortsätter regeringen sin linje. Observatörer menar att de nya lagarna kan cementera presidentens makt för överskådlig framtid och ytterligare tysta de röster som fortfarande försöker göra sin stämma hörd i Nicaragua.
