Trots president Trumps maningar tänker Israel stanna kvar i de så kallade säkerhetszonerna i såväl Gazaremsan som delar av det omstridda gränsområdet mot Egypten. Beslutet, som meddelades av premiärministern under ett möte med försvarsledningen i Jerusalem, markerar en ny fas i den pågående konflikten och väcker starka reaktioner både inom landet och internationellt.
Enligt regeringen är närvaron i säkerhetszonerna nödvändig för att förhindra nya attacker mot israeliskt territorium och för att garantera att militanta grupper inte återetablerar sig i gränsområdet. Kritiker menar dock att beslutet riskerar att fördjupa isoleringen av Gazaremsan och försvåra eventuella fredsförhandlingar.
President Trump har vid upprepade tillfällen uttryckt önskemål om att Israel ska visa återhållsamhet och i stället satsa på att stärka den diplomatiska dialogen. I ett uttalande från Vita huset i går kväll betonades vikten av att ”alla parter undviker åtgärder som försvårar en framtida tvåstatslösning”.
I Israel har beslutet mötts av både stöd och oro. Enligt opinionsmätningar är en majoritet av invånarna positiva till fortsatt militär närvaro tills säkerhetsläget förbättrats, samtidigt som flera oppositionspolitiker efterlyser en tydligare plan för hur och när området kan lämnas.
På plats i Gazaremsan rapporterar hjälporganisationer om en ökande humanitär kris, med svårigheter att få in mediciner, bränsle och mat. FN:s särskilda samordnare för Mellanöstern har uppmanat båda sidor att respektera internationell rätt och att underlätta tillträde för civila hjälpinsatser.
Situationen väntas dominera de kommande veckornas diplomatiska samtal, där både Egypten och Jordanien erbjudit sig att medla mellan parterna i hopp om att återuppta en meningsfull dialog.
