Folkhälsomyndigheten har fått regeringens uppdrag att analysera vilka risker generativ artificiell intelligens kan innebära för barns och ungas hälsa och välbefinnande. Uppdraget kommer efter en växande oro över hur snabbt AI‑baserade verktyg och plattformar sprids, särskilt bland unga användare som använder tekniken för skolarbete, socialt umgänge och underhållning.
Enligt socialminister Jakob Forssmed är syftet att skapa en tydligare bild av hur barn och ungdomar påverkas av interaktion med AI‑genererat innehåll, och att ta fram underlag för framtida åtgärder. Myndigheten ska särskilt granska potentiella psykiska och sociala effekter, men även hur exponering för falsk information, manipulerat material och digitalt beroende kan påverka utvecklingen.
En central fråga i uppdraget är hur vård, skola och föräldrar kan ges bättre kunskap och verktyg för att stötta unga i deras digitala miljöer. Folkhälsomyndigheten ska därför samverka med andra myndigheter, forskare och barnrättsorganisationer för att bygga vidare på den forskning som redan finns.
Regeringen pekar också på att teknologins snabba utveckling gör det nödvändigt att agera proaktivt. Samtidigt framhåller man att generativ AI även har möjligheter, till exempel inom utbildning, kreativt skapande och tillgänglighet. Balansen mellan innovation och skydd av unga beskrivs som en av de svåraste framtidsfrågorna.
Folkhälsomyndigheten ska redovisa sitt uppdrag senast i slutet av nästa år. Resultatet förväntas ligga till grund för nya rekommendationer och eventuella riktlinjer som kan minska negativa effekter av AI‑tekniken och samtidigt främja en trygg och hälsosam digital uppväxt för barn och unga i Sverige.
