Under det senaste läsåret blev fler än var tionde gymnasieelev av med sitt studiebidrag på grund av för hög frånvaro. Det visar den senaste statistiken från Centrala studiestödsnämnden, CSN, som också pekar på en ökande trend under de senaste tre åren. Enligt myndigheten handlar det både om elever som ofta uteblir från lektioner utan giltigt skäl och om dem som hamnat i längre sjukfrånvaro utan fullständig dokumentation.
Skolorna är skyldiga att rapportera elever som inte deltar i undervisningen i tillräcklig omfattning, och närvaron har på många håll fått större uppmärksamhet efter pandemin. Flera rektorer beskriver en förändrad attityd till skolgång: vissa elever prioriterar deltidsjobb, medan andra upplever ökad stress och psykisk ohälsa som bidrar till frånvaron.
CSN betonar att syftet med reglerna inte är att straffa elever, utan att säkerställa att bidraget går till dem som faktiskt bedriver studier. Samtidigt framhåller organisationer inom elevrörelsen att ett indraget studiebidrag kan få allvarliga konsekvenser, särskilt för ungdomar vars familjer är beroende av ersättningen för att klara vardagen.
Flera kommuner försöker nu möta problemet genom stödinsatser som mentorprogram, samtal med elevhälsa och ökad flexibilitet kring uppgifter vid giltig frånvaro. På flera håll prövas även pilotprojekt där skolan erbjuder tätare kontakt mellan lärare, elev och vårdnadshavare för att minska antalet rapporteringar till CSN.
Myndigheten uppger dock att det fortfarande finns ett mörkertal. En del skolor rapporterar för sent eller inte alls, vilket kan göra att siffrorna i verkligheten är ännu högre. Medan antalet elever som mister sitt bidrag ökar något varje år, menar experter att det är ett tecken på djupare problem i gymnasieskolan – där motivation, psykisk hälsa och sociala faktorer samspelar på ett sätt som kräver mer än bara ekonomiska sanktioner för att vända utvecklingen.
