Nya siffror visar att omkring 380 000 kvinnor som under 2025 borde ha screenats för livmoderhalscancer genom det nationella screeningprogrammet riskerar att inte bli kallade i tid. Orsaken uppges vara en kombination av personalbrist, eftersläpningar i datasystemen och en ökande belastning på laboratorierna som analyserar cellproverna.
Enligt uppgifter från regionerna har flera laboratorier redan nått sin kapacitetstopp, vilket lett till längre väntetider både för kallelser och provsvar. Vissa regioner överväger tillfälliga lösningar, som att låta privata aktörer hjälpa till med analyserna, men kostnadsfrågan och kvalitetskontrollen gör att beslut dröjer.
Folkhälsomyndigheten uttrycker oro över utvecklingen. Regelbunden gynekologisk cellprovtagning har länge pekats ut som en av de mest effektiva metoderna för att upptäcka förstadier till livmoderhalscancer, och i Sverige har deltagandet historiskt sett varit högt. Förseningar i screeningprogrammet riskerar därför att leda till onödigt sena diagnoser och ökad sjuklighet.
Flera vårdanställda vittnar om att köerna växer och att planeringen för 2025 blir en utmaning. En barnmorska beskriver hur en kombination av semestertider, ny programvara och krav på dubbeldokumentation gör det svårt att hinna med. Samtidigt uppger patientorganisationer att de redan nu får samtal från kvinnor som undrar varför deras kallelser uteblivit.
Regeringen har aviserat att man följer situationen noggrant och inte utesluter förstärkta resurser till regionerna. Myndigheterna manar dock alla kvinnor i målgruppen att själva kontrollera när det var dags för senaste provet och att i möjligaste mån boka tider direkt via sin vårdgivare om ingen kallelse kommer. Situationen väcker frågor om det svenska screeningprogrammet klarar att upprätthålla den höga täckning som länge varit en av dess stora framgångar.
