Regeringen och Sverigedemokraterna meddelade under tisdagen att de gemensamt vill utreda möjligheten att införa nya åtgärder riktade mot gängkriminella och deras anhöriga. Syftet med utredningen är, enligt regeringen, att undersöka hur staten i större utsträckning kan bryta den sociala och ekonomiska gemenskap som ofta understödjer organiserad brottslighet.
Enligt justitieministern handlar förslaget inte bara om hårdare straff, utan om ett bredare grepp på hela den kriminella miljön – där även familjeband, ekonomiska beroenden och sociala nätverk kan spela en avgörande roll. Det kan bland annat röra sig om att se över möjligheterna att stoppa ekonomiska bidrag till personer som på olika sätt aktivt stöttar gängverksamhet, eller att skärpa reglerna kring bostadsbidrag och andra samhällsstöd.
Företrädare för Sverigedemokraterna menar att åtgärden är ett nödvändigt steg för att komma åt den så kallade ”lojalitetskulturen” inom vissa kriminella kretsar, där anhöriga anses ha en betydande roll i att dölja eller underlätta brottslig verksamhet. ”Vi måste våga utmana strukturerna som gör att gängen kan överleva trots massiva polisinsatser”, sade partiets rättspolitiske talesperson under en pressträff.
Förslaget har redan väckt starka reaktioner. Flera rättsexperter varnar för att en sådan utredning kan komma i konflikt med grundläggande rättsprinciper, där individen endast ska hållas ansvarig för sina egna handlingar. Kritiker från oppositionen menar att regeringen riskerar att gå för långt i sin strävan efter hårdare tag och att familjers rättssäkerhet måste stå i centrum även i kampen mot kriminaliteten.
Utredningen väntas tillsättas under hösten, med ett uppdrag att ge förslag på konkreta lagändringar inom ett år. Frågan om hur Sverige ska hantera den växande gängbrottsligheten fortsätter därmed att vara en av den politiska höstens mest brännande.
