Regeringens utredare föreslår att polisen ska få utökade befogenheter att ingripa direkt i den digitala miljön för att förhindra och avbryta pågående cyberbrott. Förslaget innebär att polisen, under vissa förutsättningar, kan ges rätt att tillfälligt störa eller bryta av datatrafik som misstänks vara del av en kriminell handling på nätet. Syftet är att stärka brottsbekämpningen i ett område där digitala angrepp och intrång blir allt mer avancerade och svårupptäckta.
Utredaren framhåller att dagens lagstiftning inte ger polisen tillräckliga verktyg för att agera snabbt när cyberbrott pågår i realtid. Idag krävs ofta omfattande utredningar och domstolsbeslut innan åtgärder kan vidtas, vilket innebär att brotten i många fall redan är fullbordade när insatsen väl inleds. Med de nya befogenheterna ska polisen kunna ingripa mer proaktivt, till exempel genom att blockera en server eller hindra spridning av skadlig kod, utan att behöva vänta på ett senare rättsligt beslut.
Förslaget inkluderar flera rättssäkerhetsgarantier. Ingripandena ska dokumenteras och kunna prövas i efterhand av domstol, och endast användas vid allvarliga brott som utgör hot mot samhällsviktig infrastruktur, säkerhet eller enskildas integritet. Datainspektionen och andra tillsynsmyndigheter föreslås få en övervakande roll för att förhindra missbruk av befogenheterna.
Reaktionerna på förslaget är blandade. Förespråkarna menar att digital brottslighet kräver digitala motåtgärder och att polisen måste ha möjlighet att agera snabbt för att skydda både företag och privatpersoner. Kritikerna varnar däremot för risker med övervakning och ingripanden som kan påverka oskyldiga användare eller inskränka digitala fri- och rättigheter. Debatten väntas bli intensiv när förslaget går ut på remiss senare i år, innan regeringen tar ställning till om en lagstiftning ska läggas fram för riksdagen.
