En stilla söndagseftermiddag låg fiskehamnen i den lilla kuststaden nästan öde. Vattnet rörde sig knappt, och de få båtar som låg vid kajen kluckade rytmiskt mot pollarna. Vid den yttersta båtplatsen stod en vit motorbåt, lätt gungande, med en ensam man ombord. 35-åringen, som nu har väckt uppmärksamhet efter morgonens händelser, såg trött men samlad ut när han talade med reportrar på plats.
Han berättade att allt hade gått fortare än han någonsin kunnat ana. ”Bara blev så,” sade han och ryckte på axlarna, blicken fäst någonstans bortom hamnens utkant. Det var tydligt att situationen fortfarande tog på honom. Enligt vittnen hade båten setts köra runt i cirklar ute på fjärden tidigare under dagen. När kustbevakningen kom fram hade den drivits in mot land, och mannen befann sig ensam ombord.
Flera personer som känner 35-åringen beskriver honom som lugn och tillbakadragen, en person som sällan söker uppmärksamhet. En granne berättar att han ofta hördes arbeta med båtmotorn sena kvällar, men aldrig orsakat några problem. ”Han höll alltid för sig själv, men han var vänlig,” säger grannen.
När frågan kom om vad som egentligen hade hänt där ute på vattnet, svarade mannen fåordigt: ”Jag vet inte riktigt. Det bara hände.” Polisen har påbörjat en utredning och vill i nuläget inte gå in på några detaljer. Enligt initiala uppgifter ska ingen person ha skadats, men flera moment i förloppet är fortfarande oklara.
Vid kajen samlades under kvällen nyfikna ortsbor som försökte förstå vad som egentligen utspelat sig. Det dova ljudet av måsar och vinden i master blandades med lågmält sorl. Mannen själv satt kvar på båtens däck, stilla, med armarna korsade över bröstet. När mörkret föll tändes lamporna i hamnen, och den lilla båten syntes som en ensam ljuspunkt på det svarta vattnet.
