Forskarna beskriver händelsen som ”en chock” efter att en grupp människoapor visat ett beteende som tidigare inte observerats i fångenskap. Studien, som genomförts vid ett europeiskt forskningscentrum, avslöjar att flera individer i schimpansflocken plötsligt började uppvisa tecken på stress och oro efter att deras miljö ändrades i ett experiment som skulle studera social anpassning.
Enligt projektets ledande etolog uppstod den oväntade reaktionen redan inom de första dygnen. Flocken, som tidigare varit stabil och lugn, reagerade med aggressiva ljud och separationsbeteenden när forskarna införde nya redskap och förändrade gruppens rutiner. Trots att förändringarna bedömdes som milda, visade analysen av hormonnivåer en markant ökning av stress.
Forskargruppen beskriver sin förvåning över att aporna så starkt uppfattade experimentet som ett hot. En forskare menar att detta kan tyda på en djupare social känslighet än vad man tidigare trott, där även små förändringar påverkar den psykiska balansen hos arterna. Resultatet aktualiserar frågan om hur långt människans närmaste släktingar kan anpassa sig till konstgjorda miljöer och vilken etisk gräns som bör gälla för beteendestudier.
Forskarnas rapport har väckt reaktioner inom både biologiska och etiska kretsar. Flera experter uppmanar nu till ökad försiktighet och större fokus på de känslomässiga konsekvenserna av laboratoriestudier på intelligenta primater. En vidare undersökning planeras för att avgöra om beteendet är tillfälligt eller om miljöförändringen lämnat ett långsiktigt spår i gruppens sociala struktur.
