Infektionsläkaren Magnus Gisslén betonar vikten av att Folkhälsomyndigheten nu inkluderar existentiell hälsa i sitt arbete med befolkningens välbefinnande. Han menar att fysisk och psykisk hälsa länge har stått i centrum, men att den existentiella dimensionen ofta har glömts bort, trots att den utgör en viktig del av hur människor upplever mening, hopp och sammanhang i livet.
Enligt Gisslén är den existentiella hälsan nära kopplad till frågor om värderingar, tillhörighet och livsmål, aspekter som påverkar både den psykiska balansen och den fysiska hälsan. Han ser positivt på att Folkhälsomyndigheten vill lyfta fram dessa frågor och integrera dem i sina övergripande strategier.
”När människor känner att livet har en riktning och att deras handlingar har betydelse, påverkar det både återhämtningsförmåga och livskvalitet,” säger han. Samtidigt betonar han vikten av att arbetet inte stannar vid ord. Han efterfrågar konkreta insatser, exempelvis utbildningsinsatser inom vården och ökad forskning kring hur existentiella faktorer kan stärka folkhälsan.
Gisslén framhåller att pandemin tydligt visade hur sårbara människor kan bli när de tappar känslan av mening och sammanhang. Han menar att det nu finns en möjlighet att dra lärdom av dessa erfarenheter och bygga en mer holistisk syn på hälsa där den existentiella dimensionen får en självklar plats i samhällsplaneringen.
Han ser ett ökat behov av samarbete mellan medicinska, psykologiska och teologiska kompetenser för att samhället ska kunna skapa förutsättningar för existentiell hälsa. ”Att må bra handlar inte enbart om blodtryck och kroppsvikt, utan också om att känna sig delaktig och behövd,” säger Gisslén.
Folkhälsomyndighetens utvidgade fokus kan, enligt honom, bidra till att lyfta blicken mot vad det innebär att vara människa i ett modernt samhälle – bortom sjukdom och diagnoser, mot en djupare förståelse av hälsa som helhet.
