Minst fyrtio personer har avrättats under de senaste dagarna, enligt uppgifter från människorättsorganisationer och lokala medier. Bland de avrättade finns arton personer som deltog i demonstrationer mot regeringen, där de enligt myndigheterna ska ha gjort sig skyldiga till brott mot den nationella säkerheten. Officiella källor hävdar att de rättsliga processerna har följt gällande lagstiftning, men flera internationella observatörer ifrågasätter rättssäkerheten och beskriver avrättningarna som ett försök att tysta oppositionen.
Familjer till de avrättade uppges inte ha fått möjlighet att träffa sina anhöriga innan straffen verkställdes. Vittnesmål från advokater antyder att flera av de dömda saknade full juridisk representation, och att rättegångarna genomfördes i snabb takt bakom stängda dörrar.
Flera regeringar har krävt en oberoende utredning och ett omedelbart stopp för dödsstraff som utdöms efter protestrelaterade gripanden. Samtidigt försvarar landets myndigheter agerandet som nödvändigt för att, som de uttrycker det, ”bevara ordningen och skydda nationens stabilitet.”
Enligt experter riskerar de senaste avrättningarna att fördjupa den redan allvarliga politiska krisen. Medan oron växer internationellt fortsätter demonstrationer i flera städer, trots hårda säkerhetsåtgärder och rapporter om nya massgripanden. Situationen beskrivs som mycket spänd, och framtiden för oppositionen och det civila samhället i landet framstår som osäker.
