Militärstyret i Niger har antagit en ny lag som kriminaliserar samkönade relationer, ett beslut som väckt starka reaktioner både inom landet och internationellt. Beslutet kommer mindre än ett år efter att militären tog makten och markerar ytterligare en skärpning av det sociala och politiska klimatet i landet.
Den nya lagen innebär att personer som döms för samkönade handlingar riskerar fängelsestraff på upp till fem år och böter motsvarande flera månadslöner. Myndigheterna motiverar lagen med att den ska skydda vad de kallar ”nationella värderingar” och ”moraliska normer”, men människorättsorganisationer varnar för att lagen kan leda till ökad diskriminering, våld och förföljelse av hbtqi-personer.
Internationella observatörer menar att beslutet är en del av en bredare trend i regionen, där flera militärregimer på senare tid försökt stärka sin folkliga legitimitet genom att betona traditionella och konservativa värderingar. Amnesty International och Human Rights Watch har redan uppmanat militärjuntan att dra tillbaka lagen och respektera grundläggande mänskliga rättigheter.
Inom landet har reaktionerna varit delade. Vissa religiösa och samhälleliga ledare har välkomnat beslutet och ser det som ett steg mot att ”bevara den kulturella identiteten”. Aktivister och medborgarrättsgrupper fördömer dock åtgärden och säger att den står i direkt strid med landets åtaganden enligt Afrikaunionens och FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter.
Niger är sedan kuppen 2023 isolerat av flera västafrikanska grannländer och har mött sanktioner från regionala organ. Flera bedömare menar att den nya lagen kan förvärra landets redan ansträngda relationer med EU och Förenta nationerna, som tidigare varit stora givare till Nigers utvecklings- och säkerhetsprogram.
Det återstår att se i vilken utsträckning lagen kommer att tillämpas i praktiken, men människorättsförsvarare i landet vittnar redan om att hbtqi-personer nu lever i ökad rädsla och osäkerhet. Många befarar att den nya lagstiftningen inte bara kriminaliserar en del av befolkningen utan också tystar en växande rörelse för lika rättigheter och yttrandefrihet i Niger.
