Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att säkerställa god tillgång till vissa kritiska läkemedel och medicinska produkter som anses nödvändiga för den svenska hälso- och sjukvården. Beslutet grundar sig på ökade utmaningar inom läkemedelsförsörjningen, där brist på allt från antibiotika till avancerade behandlingsformer har väckt oro både på sjukhus och i primärvården. Regeringens besked innebär att myndigheten nu får ett utökat ansvar att samordna inköp, övervaka lagerhållning och ta fram beredskapsplaner för att motverka framtida störningar.
Enligt Socialdepartementet ska myndigheten i nära samarbete med regioner, apotek och leverantörer kartlägga vilka produkter som är mest sårbara i försörjningskedjan. Fokus ligger på att bygga upp en robust struktur där hela kedjan, från produktion till distribution, kan fungera även under kriser eller internationella störningar. Pandemin visade tydligt hur snabbt tillgången till vissa läkemedel kan hotas, något som nu ska undvikas genom bättre planering och samordning.
Folkhälsomyndigheten har tidigare haft ansvar för samordning av smittskydd och hälsofrämjande insatser, men detta uppdrag breddar myndighetens roll mot en mer operativ funktion inom läkemedelsberedskap. Arbetet ska enligt regeringen ske i nära dialog med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Tillsammans ska de ta fram nya riktlinjer för hur lagerhållning och upphandling ska ske, samt undersöka möjligheter till nationella beredskapslager för vissa produkter.
Representanter från sjukvården välkomnar initiativet men betonar att logistik, resurser och långsiktig finansiering blir avgörande. Flera regioner har de senaste åren rapporterat tillfälliga brister på läkemedel som morfin, insulin och vissa cancerläkemedel – något som skapat extra belastning på vårdpersonalen. En nationell samordning bedöms därför kunna ge större trygghet både för vårdgivare och patienter.
Arbetet inleds omedelbart och en första lägesrapport ska presenteras för regeringen senare under året. Målet är att Sverige inom två år ska ha ett mer motståndskraftigt och samordnat system för tillgång till nödvändiga läkemedel och medicinska produkter, oavsett om det handlar om vardaglig vård eller krishantering.
