Det är långtifrån en vanlig valrörelse som nu tar form. För första gången på länge riktas en växande del av partiernas kampanjmaskineri mot en väljargrupp som sällan får något större utrymme i debatten: de drygt 170 000 utlandssvenskar som har rösträtt i höstens val. I ett jämnt politiskt läge kan just deras röster bli avgörande.
På partiernas kampanjkontor diskuteras digitala lösningar, riktad kommunikation på sociala medier och hur man bäst når svenskar bosatta i allt från London och Berlin till Sydney och San Francisco. En del partiorganisationer överväger att skicka särskilda informationsbrev till registrerade väljare utomlands. Andra hoppas på engagerade frivilliga som kan sprida partiets budskap i internationella nätverk.
Utlandssvenskarna beskrivs som en heterogen grupp. Många har bott utomlands i årtionden, andra flyttade nyligen för arbete eller studier. Frågor som rör beskattning, pensionssystem, möjligheterna att flytta hem igen och hur man röstar på distans står högt på deras agenda. Inte minst poströstningen diskuteras, efter tidigare val där förseningar och förlorade brev väckt kritik.
Partistrateger ser samtidigt möjligheten till politiska vinster. Några menar att utlandssvenskar tenderar att vara mer marknadsliberala, andra att de ofta står frihetligt men socialt progressivt. Den osäkerheten gör varje röst desto mer eftertraktad.
På flera ambassader och konsulat väntas informationsinsatserna öka när röstningsperioden närmar sig. Organisationer för svenskar utomlands planerar digitala informationsmöten om hur man går till väga, och många följare i sociala medier delar redan länkar till anmälningsformulär och viktiga datum.
I partihögkvarteren talas det om att valspurten i år inte bara kommer att ske på torg och i tv-studior utan också i inkorgar, på chattforum och i diaspora‑grupper långt utanför landets gränser. För även om utlandssvenskarna fortfarande är en liten grupp i absoluta tal, kan de, i ett läge där varje mandat räknas, bli den faktor som fäller avgörandet.
