USA kommer att ompröva sin närvaro i Bosnien-Hercegovina efter att förhandlingar om en förlängning av det nuvarande säkerhets- och biståndsavtalet strandat. En talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet uppgav på tisdagen att Washington ser med ökande oro på den politiska utvecklingen i landet, särskilt vad gäller hoten mot Bosnien-Hercegovinas territoriella integritet och de fortsatta spänningarna mellan dess etniska grupper.
Den senaste tidens samtal mellan amerikanska diplomater och företrädare för Bosniens centralregering uppges ha brutit samman på grund av oenighet kring villkoren för fortsatt militärt och civilt stöd. Enligt källor med insyn i processen handlar det bland annat om hur framtida reformer inom rättsväsende och försvar ska genomföras, samt om ansvaret för att upprätthålla de åtaganden som följer av Daytonavtalet.
I Washington framhålls att USA alltjämt ser Bosnien-Hercegovina som en strategiskt viktig partner, men att man inte kan fortsätta engagemanget på samma sätt om den politiska viljan till samarbete saknas. Analytiker menar att ett minskat amerikanskt engagemang skulle kunna skapa ett maktvakuum där andra aktörer, särskilt Ryssland och Kina, får ett större inflytande på västra Balkan.
Regeringen i Sarajevo har ännu inte offentliggjort något officiellt svar, men flera ministrar uttrycker oro över signalen från USA. Enligt oppositionen riskerar beslutet att bromsa pågående reformer, medan vissa nationalistiska partier välkomnar den amerikanska tvekan och menar att Bosnien bör söka en mer självständig väg. Situationen väntas diskuteras vidare inom både EU och NATO under de kommande veckorna.
