Budapests borgmästare trotsade dåvarande premiärminister Viktor Orbán och tillät en förbjuden Prideparad i huvudstaden, något som snabbt utvecklades till en symbolfråga om yttrandefrihet och minoriteters rättigheter i Ungern. Enligt lokala rapporter hade regeringen tidigare utfärdat restriktioner med hänvisning till ordningsskäl, men borgmästaren menade att beslutet stred mot grundläggande demokratiska principer och att staden inte kunde acceptera politiskt motiverade förbud.
När paraden inleddes på eftermiddagen samlades tusentals deltagare längs Andrássyavenyn, många med regnbågsflaggor och skyltar med budskap om tolerans. Polisen bevakade området med hög säkerhetsnivå, men trots oro för motdemonstrationer förlöpte evenemanget enligt uppgifter relativt lugnt.
Regeringens talespersoner uttryckte skarp kritik mot borgmästarens agerande och menade att beslutet underminerade den nationella ordningspolitiken. Flera oppositionspartier och civilsamhällesorganisationer hyllade däremot modet att stå upp mot centralmakten. Händelsen har belyst den växande konflikten mellan lokala och nationella myndigheter i Ungern, särskilt när det gäller frågor om mänskliga rättigheter och politisk autonomi.
I efterdyningarna har borgmästaren betonat att stadens beslut inte handlar om partipolitik utan om rätten att samlas fredligt. Många bedömare ser utvecklingen som en möjlighet för oppositionen att stärka sin ställning inför kommande val, samtidigt som regeringen framhåller behovet av ”ordning och traditionella värderingar”. Situationen i Budapest visar tydligt de spänningar som präglar Ungerns politiska klimat, där symbolhandlingar får allt större betydelse i kampen om framtidens demokratiska riktning.
