Greenpeace får grönt ljus att motstämma det amerikanska konglomeratet Energy Transfer, som tidigare stämt miljöorganisationen för miljarder dollar i samband med protesterna mot oljeledningen Dakota Access Pipeline. Beslutet, som fattats av en federal domare i North Dakota, markerar ett viktigt steg i en rättsprocess som pågått i flera år och som rört både aktiviströrelsens rätt att protestera och företagens möjlighet att försvara sitt rykte.
Energy Transfer anklagade Greenpeace för att ha organiserat och spridit information som enligt företaget ledde till ekonomiska förluster, vandalism och förseningar i projektet. Företaget menade att miljöorganisationen medvetet spred missvisande uppgifter för att destabilisera oljeinvesteringar. Greenpeace har i sin tur hävdat att stämningen var ett försök att tysta kritik och skrämma bort miljöaktivister — en så kallad SLAPP-stämning, Strategic Lawsuit Against Public Participation.
Domstolens beslut innebär nu att Greenpeace får möjlighet att vända på rollerna och rikta egna anspråk mot Energy Transfer. Motstämningen gäller bland annat missbruk av rättsprocessen, ärekränkning och försök till otillbörlig påverkan. Enligt Greenpeace advokater är detta första gången organisationen får tillfälle att juridiskt pröva hur bolag använder rättssystemet som ett verktyg för att hindra aktivism.
Företrädare för Energy Transfer uppger att företaget kommer att bestrida motstämningen och beskriver Greenpeaces agerande som “oansvarigt och destruktivt för nationens energiinfrastruktur”. Greenpeace svarar att rättsprocessen handlar om grundläggande demokratiska rättigheter, där rätten att protestera och att informera allmänheten måste väga tyngre än kommersiella intressen.
Rättsfallet förväntas pågå under en längre tid och kan få betydande konsekvenser för samspelet mellan miljörörelser och stora bolag i USA. Juridiska experter menar att utfallet kan skapa prejudikat för hur liknande strategiska stämningar mot civilsamhällesorganisationer bedöms i framtiden, samtidigt som frågan belyser den växande konflikten mellan klimataktivism, näringsliv och politisk makt.
