En ny granskning visar att åtta av tio svenska kommuner regelbundet lägger skattepengar på inköp som i efterhand visat sig vara värdelösa. Det handlar om allt från tekniska system som aldrig tas i bruk till konsulttjänster som inte levererar det som utlovats. Enligt uppgifter från flera håll handlar problemen om brister i upphandlingsrutiner, otydliga avtal och en kultur där ingen vill ta ansvar när beslut redan har fattats.
Flera kommunrepresentanter erkänner att pressen att snabbt hitta lösningar ofta leder till förhastade beslut. En ekonomichef i en mellanstor kommun berättar att man ibland väljer dyra digitala plattformar i tron att de ska effektivisera verksamheten, men att de i praktiken blir stående oanvända. ”Vi har lagt hundratusentals kronor på system som ingen förstår sig på”, säger hon.
Kommunsektorns organisationer pekar på att upphandlingar ofta är komplicerade processer med många krav och att mindre kommuner saknar resurser att genomföra dem ordentligt. Resultatet blir att leverantörer vinner med välformulerade anbud som inte alltid lever upp till de faktiska behoven.
Invånare runt om i landet reagerar starkt. Många ifrågasätter hur noggrant kommunernas ekonomiska beslut egentligen granskas och efterlyser större öppenhet. Samtidigt menar vissa politiker att risker är oundvikliga om man vill ligga i framkant och testa nya lösningar.
Granskningen visar dock att den ekonomiska kostnaden för misslyckade inköp nu når mångmiljonbelopp årligen, och att förtroendet för den kommunala förvaltningen minskar i takt med varje ny avslöjad affär. Diskussionen om ansvar, insyn och effektiv användning av offentliga medel kommer därför att fortsätta långt efter att den senaste ”värdelösa” satsningen är glömd.
