Som en del av ett oväntat och kontroversiellt fredsavtal mellan USA och Iran har den tidigare presidenten Donald Trump ställt krav på att ledare för flera muslimska länder ska delta i en gemensam överenskommelse om regional stabilitet och ekonomiskt samarbete. Enligt källor nära förhandlingarna vill Trump, som spelat en central roll i de senaste diplomatiska kontakterna, att avtalet inte bara ska innebära ett slut på långvariga ekonomiska och militära spänningar mellan Washington och Teheran, utan också skapa ett nytt ramverk för hur Mellanösternländer interagerar med varandra.
Förhandlingarna, som inleddes under hemlighetsmakeri för flera månader sedan, har nu nått ett avgörande skede. Trumps krav sägs inkludera att ledare från Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Turkiet skriver under en gemensam deklaration om att erkänna Irans roll som regional aktör, i utbyte mot ömsesidiga garantier om icke‑aggression och öppna handelsvägar.
Reaktionerna i regionen har varit blandade. Vissa diplomater ser det som en möjlighet att bryta dödläget i Mellanöstern och bana väg för en ny era av samarbete mellan länder som länge stått i konflikt. Andra anklagar Trump för att använda sitt inflytande för politisk vinning och för att försvaga den nuvarande amerikanska linjen gentemot Iran.
Irans utrikesministerium har i ett uttalande uttryckt försiktig optimism men understrukit att inget avtal blir möjligt utan att sanktionerna mot landet lättas. Samtidigt har flera amerikanska senatorer ställt sig skeptiska till initiativet och menar att detaljerna kring säkerhetsgarantierna fortfarande är oklara.
Bakom stängda dörrar pågår intensiva samtal om hur avtalet ska utformas. Enligt uppgifter från diplomatiska källor är målet att presentera en gemensam plan senare i år, som både ska innehålla konkreta åtgärder för att minska risken för väpnade konflikter och skapa nya möjligheter för investeringar och handel i regionen.
Oavsett utgång ses Trumps krav som ännu ett exempel på hans oförutsägbara stil i internationell diplomati – en blandning av hot, symbolik och affärstänkande som fortsätter att prägla hans sätt att agera på den globala scenen.
