Antalet självmord bland unga flickor ökar i Sverige, visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Utvecklingen oroar experter som länge varnat för att den psykiska ohälsan bland unga, särskilt bland flickor i tonåren, växer snabbt. Under de senaste åren har självmordstalen bland pojkar legat relativt stabilt, medan motsvarande siffror för flickor stigit. Även självmordsförsök och vård för självskadebeteende har ökat i samma grupp.
Bakom siffrorna finns flera tänkbara förklaringar. Trycket från sociala medier, ökade krav i skolan, oro över framtiden och en känsla av otillräcklighet nämns ofta av forskare som centrala faktorer. Flera ungdomspsykiatriska mottagningar vittnar dessutom om att vården är hårt belastad och att unga kan behöva vänta länge på hjälp trots allvarliga symtom.
En barnpsykiatriker beskriver situationen som ett växande krisläge. Enligt henne är det viktigt att vuxenvärlden lyssnar och tar ungas psykiska hälsa på lika stort allvar som fysisk sjukdom. Hon menar också att skola, vård och socialtjänst måste samarbeta bättre för att kunna upptäcka varningssignaler i tid.
Samtidigt betonar många organisationer att det finns hopp. Forskning visar att självmord oftast kan förebyggas, särskilt när människor får möjlighet att prata om sina känslor och får behandling tidigt. Ett öppnare samtal om psykisk ohälsa, både i skolan och hemma, anses vara en av de mest avgörande insatserna. Mobiliseringar på sociala medier, stödlinjer och kampanjer som bryter tystnaden kring ämnet kan därför spela en viktig roll.
Trots de mörka siffrorna växer också engagemanget. Fler ungdomar vågar söka hjälp, och flera kommuner har påbörjat projekt för att stärka den psykiska hälsan i skolan. Att se, lyssna och agera snabbt när en ung person mår dåligt ses nu som samhällets viktigaste uppgift.
