Regeringen föreslår att införandet av nya krav på bosättning ska avgöra rätten till barnbidrag och andra ekonomiska stöd. Förslaget innebär att personer som nyligen flyttat till Sverige behöver ha bott i landet under en viss tidsperiod innan de kan få ta del av bidragssystemet. Syftet är, enligt socialdepartementet, att säkerställa att stöden i första hand riktas till dem som har etablerat sig i det svenska samhället och har en anknytning hit.
Enligt förslaget ska kravet på bosättning variera beroende på typen av bidrag och den enskildes situation. För barnbidrag diskuteras en minimitid på sex till tolv månader, medan andra stöd, som bostadsbidrag och underhållsstöd, kan kräva längre vistelsetid. Regeringen menar att detta ska motverka så kallad bidragsturism och bidra till ökad rättssäkerhet i välfärdssystemet. Samtidigt bedömer man att reglerna ska utformas så att barn inte hamnar utan grundläggande trygghet.
Oppositionspartier och flera organisationer har reagerat kraftigt på förslaget. Kritiker menar att förändringen riskerar att slå hårt mot nyanlända familjer och ensamstående föräldrar som precis påbörjat sin etablering. Barnombudsmannen har lyft fram barns rätt till likvärdig försörjning oavsett föräldrarnas bakgrund, och menar att den föreslagna bosättningstiden kan stå i strid med principen om barnets bästa.
Regeringen framhåller dock att syftet inte är att utestänga någon permanent, utan att stärka förtroendet för välfärdssystemen och säkerställa en hållbar ekonomisk balans. En särskild utredning har fått i uppdrag att ta fram förslag till lagändringar samt bedöma hur de nya reglerna kan påverka integration och arbetsmarknadsetablering. Förändringarna väntas remitteras under våren, med målet att ett färdigt lagförslag ska kunna läggas fram för riksdagen under nästa år.
