En norsk man i 55-årsåldern har åtalats för att ha uppmanat fyra personer i Sverige att ta sina liv. Åklagaren menar att mannen systematiskt kontaktade personer som visade tecken på psykisk ohälsa och skickade meddelanden med uppmaningar och instruktioner om hur de kunde begå självmord.
Utredningen började efter att svensk polis fått information om misstänkta kontakter mellan mannen och flera svenska medborgare. Genom internationellt samarbete kunde norska myndigheter bistå i granskningen av mannens internettrafik och kommunikation. Enligt åtalet ska gärningarna ha skett under en längre tidsperiod och i flera digitala forum där utsatta personer sökt stöd och samtal.
Åklagaren beskriver mannens agerande som cyniskt och medvetet: han ska ha använt sina kontakter för att vinna förtroende och sedan drivit på för att personerna skulle avsluta sina liv. Ingen av de drabbade fullföljde handlingarna, men brottet omfattas ändå av den svenska lagstiftningen mot uppmaning till självmord, som syftar till att skydda personer i sårbara situationer.
Den åtalade nekar till brott och hävdar genom sin försvarare att han aldrig haft för avsikt att skada någon. Försvaret menar att kommunikationen skett på ett missförstått sätt och att åklagaren tolkat uttalanden lösryckt ur sitt sammanhang.
Rättegången, som väckt stor uppmärksamhet i både Norge och Sverige, hålls i en norsk domstol men med svenskt åklagarintresse på grund av att den misstänkta brottsligheten riktats mot personer bosatta i Sverige. Domstolen väntas ta ställning till hur långt det straffrättsliga ansvaret sträcker sig när gränsöverskridande kommunikation sker på nätet, och om norsk lag kan tillämpas fullt ut på gärningar med svenska brottsoffer.
Fallet bedöms kunna få betydelse för framtida rättspraxis kring ansvar för digitalt beteende och för gränsdragningen mellan yttrandefrihet och brottsligt handlande på nätet.
