WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus berättade under en presskonferens i Genève varför han valde att slå larm om den snabbt växande hälsokrisen. Enligt honom var beslutet baserat på en kombination av oroande rapporter från flera länder, oväntad spridningstakt och bristen på tillförlitliga data i de tidigaste faserna av utbrottet. Han betonade att det i ett sådant läge är bättre att agera en dag för tidigt än en dag för sent.
Tedros beskrev hur WHO:s interna analysgrupp redan efter de första signalerna identifierade mönster som påminde om tidigare globala nödlägen. Han underströk att larmet inte ska tolkas som ett uttryck för rädsla eller panik, utan som ett verktyg för att mobilisera resurser och samordna insatser innan situationen blir ohanterlig.
Enligt WHO-chefen var det också viktigt att ge medlemsländerna möjlighet att förbereda sina sjukvårdssystem, utbilda personal och säkra tillgången till nödvändig utrustning. Flera regeringar hade bett om vägledning, och WHO såg därför ett ansvar att reagera snabbt och transparent.
Han uttryckte samtidigt frustration över att vissa aktörer ifrågasatte beslutet, särskilt i början när tillgången till bekräftad information var begränsad. ”Om vi väntar tills all data finns på bordet, då har vi ofta redan förlorat värdefull tid”, sade han och påpekade att försiktighetsprincipen måste vara styrande i globalt hälsoarbete.
Tedros avslutade med att påminna om att WHO:s roll inte är att skapa oro, utan att skydda liv. Genom att slå larm hoppas han att världen ska agera gemensamt, snarare än att varje land försöker lösa krisen på egen hand. Reaktionerna efter uttalandet har varit blandade, men flera experter menar att tydlighet och snabb handling är avgörande när ett hot mot folkhälsan uppstår.
