Över tre tusen människor har dödats i israeliska attacker i Libanon sedan den 2 mars, enligt uppgifter från Libanons hälsoministerium. De senaste veckorna har striderna längs gränsen intensifierats, med upprepade flyganfall och artilleribeskjutning som har drabbat både militära mål och civila områden. Siffran på över 3 000 döda inkluderar enligt myndigheterna ett stort antal kvinnor och barn, och tusentals människor har skadats eller tvingats lämna sina hem.
Lokala räddningstjänster rapporterar att flera bostadskvarter i södra och östra Libanon har jämnats med marken, samtidigt som sjukhusen i området kämpar med att ta emot nya skadade. Det libanesiska Röda Korset beskriver situationen som akut, med begränsad tillgång till mediciner, el och bränsle. Flera internationella hjälporganisationer har försökt nå fram med humanitärt bistånd, men de fortsatta bombardemangen har gjort distributionen svår och osäker.
Den israeliska militären uppger att målen för attackerna har varit militära anläggningar och vapendepåer som tillhör den shiamuslimska rörelsen Hizbollah, som i sin tur har beskjutit israeliskt territorium med raketer. Israels regering har motiverat sina insatser som ett svar på “pågående aggressioner” från Hizbollah och säger att operationerna kommer att fortsätta tills hotet mot norra Israel har eliminerats.
I Beirut har regeringen fördömt attackerna och kallat dem en allvarlig kränkning av landets suveränitet. Premärministern har uppmanat FN och andra internationella aktörer att ingripa för att stoppa våldet. I FN:s säkerhetsråd pågår intensiva diskussioner om ett eldupphör, men hittills har inget beslut nåtts.
Bland den libanesiska befolkningen växer oron för att konflikten ska trappas upp till ett fullskaligt krig liknande det som drabbade landet 2006. Många civila har sökt skydd längre norrut, medan andra valt att stanna kvar i sina hem trots det pågående bombardemanget. Vittnen berättar om städer utan el, med tomma gator och ett samhälle i chocktillstånd. Situationen beskrivs av flera observatörer som den allvarligaste på många år och risken för en regional spridning av konflikten ses som påtaglig.
