Regeringens särskilda utredare föreslår nu att den lagstadgade rätten för häktade att ha ett eget rum ska tas bort. Förslaget motiveras med att överbeläggningen på landets häkten har nått kritiska nivåer och att kriminalvården står inför stora svårigheter att tillgodose både säkerhet och humanitet inom nuvarande regelverk. Enligt utredaren är syftet inte att försämra de häktades villkor, utan att skapa en mer flexibel ordning där Kriminalvården får större handlingsutrymme att använda tillgängliga platser effektivare.
I dag innebär rätten till eget rum att varje häktad, oavsett brottsmisstankens art eller omständigheter, ska vistas ensam i cellen. Denna princip har länge varit en grundpelare i svenska häkten, med hänvisning till integritet, säkerhet och psykiskt välmående. Men i takt med att antalet frihetsberövade ökat har trycket på Kriminalvårdens lokaler lett till att intagna ibland tvingas flyttas mellan olika häkten i landet, något som i sin tur påverkar både rättsprocesser och anhörigkontakter negativt.
Utredningen föreslår att Kriminalvården framöver, vid behov och efter särskild prövning, ska kunna placera två häktade i samma bostadsrum. En sådan ordning finns redan i flera andra europeiska länder och anses där fungera utan allvarliga incidenter, under förutsättning att hänsyn tas till säkerhetsnivå, personliga kompatibilitetsbedömningar och övervakning.
Förslaget har väckt blandade reaktioner. Fackliga företrädare inom Kriminalvården välkomnar möjligheten till avlastning och menar att det kan bidra till mindre stress för personalen. Samtidigt uttrycker jurister, människorättsorganisationer och flera oppositionella politiker oro för att förslaget kan leda till ökad risk för konflikter, hot och psykisk ohälsa bland de intagna. De pekar på att många häktade redan i dag har begränsad kontakt med omvärlden och att ett delat rum kan förvärra en redan påfrestande situation.
Justitieministern har sagt att regeringen kommer att analysera förslaget noggrant innan något beslut fattas. Frågan väntas väcka fortsatt debatt om balansen mellan praktiska behov, mänskliga rättigheter och trygghet inom kriminalvården.
