Kriminella utnyttjar förskolesektorn för penningtvätt Admin maj 13, 2026

Kriminella utnyttjar förskolesektorn för penningtvätt

Blog

Kriminella aktörer har under de senaste åren hittat nya vägar för att tvätta pengar och finansiera sin verksamhet, och en av dessa är den svenska förskolesektorn. En ny rapport visar att personer med kopplingar till organiserad brottslighet driver både förskolor och familjedaghem i flera kommuner. Syftet är inte alltid att bedriva legitim barnomsorg – utan att dra nytta av offentliga bidragssystem, samtidigt som verksamheten används för ekonomisk vinning och i vissa fall penningtvätt.

Rapporten lyfter fram flera exempel där ägare eller personer i ledande ställning tidigare förekommit i brottsutredningar eller haft skulder hos Kronofogden. Trots det har de kunnat starta och driva pedagogisk verksamhet med kommunalt stöd. I vissa fall har granskningen visat på brister i ekonomisk redovisning, där stora summor pengar förts över till privata konton eller använts för ändamål som saknar koppling till barnomsorgen.

Myndigheter och kommuner uppges ha haft svårt att upptäcka problemen. Tillsynsansvaret är splittrat och kontrollsystemen har visat sig otillräckliga för att fånga upp ekonomisk oegentlighet i tidiga skeden. Enligt rapporten är reglerna dessutom utformade på ett sätt som gör det lätt för oseriösa aktörer att kringgå krav på insyn och ägarprövning.

Flera kommuner har nu startat egna granskningar efter avslöjandet, och regeringen väntas ta upp frågan om skärpt lagstiftning. Samtidigt framhåller företrädare för branschen att majoriteten av Sveriges förskolor och familjedaghem drivs seriöst, men varnar för att hela sektorns anseende riskerar att skadas om missförhållandena tillåts fortsätta.

Bakom rapporten står en samverkansgrupp av myndigheter som arbetar mot organiserad ekonomisk brottslighet. De betonar att barnens trygghet alltid måste sättas i första rummet och att det krävs kraftfulla åtgärder för att säkerställa att offentliga medel inte hamnar i händerna på kriminella. En mer samordnad tillsyn, tydligare krav på ägarprövning och bättre informationsutbyte mellan myndigheter beskrivs som avgörande för att stänga de luckor som nu utnyttjas.