EU-länderna beslöt under måndagen att utöka sina sanktioner mot både extremistiska israeliska bosättare och mot medlemmar inom Hamas. Åtgärden kommer som ett svar på den fortsatt eskalerande våldsspiralen i de palestinska områdena och syftar till att öka trycket på parter som anses bidra till konflikten snarare än att främja fredliga lösningar.
Beslutet innebär att ytterligare personer och organisationer nu hamnar på unionens sanktionslista. De drabbas av frysta tillgångar och reseförbud inom hela EU. Enligt diplomatiska källor har flera medlemsstater länge drivit på för ett bredare paket, i takt med att rapporter om våld, övergrepp och illegala bosättningar ökat under det senaste året. Unionen markerar i sitt uttalande att de nya åtgärderna inte riktar sig mot Israels regering eller den palestinska befolkningen, utan mot individer och grupper som ses som ansvariga för våldshandlingar och brott mot internationell rätt.
Reaktionerna inom EU har varit övervägande positiva, även om vissa länder var måna om att betona betydelsen av fortsatt dialog med Israel. Samtidigt välkomnas beslutet av flera internationella människorättsorganisationer, som länge krävt tydligare konsekvenser för extremism oavsett sida i konflikten.
EU:s utrikeschef beskriver beslutet som ett ”balanserat men nödvändigt steg” i ett försök att minska spänningarna och visa att unionen står fast vid principen om folkrättens betydelse. Han underströk att sanktionspolitiken är en del av en större strategi — där diplomatiska initiativ och humanitärt stöd till civila ska fortsätta parallellt.
Hur effektiva sanktionerna blir återstår att se. Erfarenheter från tidigare åtgärder visar att den politiska effekten ofta beror på i vilken grad andra stater, särskilt USA och Storbritannien, väljer att följa EU:s exempel. För unionen markerar beslutet dock en tydlig vilja att agera mer kraftfullt i en ytterst komplex och känslig konflikt.
