Regeringen meddelar att Kustbevakningen får utökade befogenheter och tillgång till tyngre beväpning. Beslutet innebär att myndigheten, som tidigare framför allt utrustats för patrullering och miljöskydd, nu ska kunna agera kraftfullare i situationer som bedöms som potentiellt farliga. Enligt försvarsdepartementet har förändringen sin grund i den försämrade säkerhetssituationen i närområdet och ett ökat behov av att skydda svensk sjöfart, hamnar och kritisk infrastruktur till havs.
Flera av Kustbevakningens fartyg ska utrustas med kulsprutor och annan förstärkt beväpning. Personal kommer att genomgå särskild utbildning i både taktik och rättstillämpning för väpnade insatser till sjöss. Syftet är att ge kustbevakare möjlighet att hantera hot där ordinarie polisresurser har svårt att verka eller där avstånden till förstärkning är långa. Samordningen mellan Kustbevakningen, Försvarsmakten och Polismyndigheten ska enligt uppgift fördjupas ytterligare.
Beslutet väcker frågor om civil och militär gränsdragning, men regeringen betonar att Kustbevakningen även fortsatt är en civil myndighet under Justitiedepartementet. Enligt ministern handlar förstärkningen inte om att militarisera verksamheten, utan om att skapa trygghet i ett mer osäkert omvärldsläge. Samtidigt har flera fackliga företrädare framfört oro kring riskerna för ökad konfrontation och behovet av tydliga regler för när beväpningen får användas.
Införandet av den nya utrustningen väntas ske successivt under de kommande två åren. Varje beslut om beväpning kommer att föregås av noggranna riskbedömningar och säkerhetsprövningar. På flera håll i landet har kustbevakare redan påbörjat utbildning i hantering av de nya vapensystemen. Det markerar en ny fas för Kustbevakningen, där myndighetens roll i Sveriges säkerhetspolitiska helhet förstärks och samarbetet till sjöss får en mer offensiv prägel än tidigare.
