Ett öronbedövande dån fyllde luften när utbrottet inleddes, och kort därefter reste sig ett massivt, kolsvart moln mot himlen. Inom några minuter hade det täckt solen och förvandlat dagen till en kuslig skymning. Vittnen berättar om en tryckvåg som fick fönsterrutor att skallra och marken att vibrera, följt av en nästintill overklig tystnad innan askan började falla.
Bilar stannade längs vägarna, människor steg ut och stirrade upp mot det väldiga molnet som växte för varje minut. Askan lade sig som ett tunt lager på hustak och gator, och myndigheterna uppmanade allmänheten att stanna inomhus och täcka över ventilationer. Räddningstjänsten mobiliserades snabbt, medan observatorier runt om i landet försökte mäta utbrottets styrka.
Molnets konturer skiftade ständigt, som om det levde, och efterhand började de första blixtarna synas inuti den mörka massan. Doften av svavel blandades med fukt och jord, och i bakgrunden hördes det dova mullret som ett eko från jordens inre. Invånarna i närområdet beskrev scenen som både skrämmande och märkligt storslagen — en påminnelse om naturens kraft och vår egen litenhet inför den.
När kvällen föll låg fortfarande ett tunt gråsvart dis över landskapet, och luften var tung av partiklar. Forskare bekräftade att askpelaren steg flera kilometer upp i atmosfären och förutspådde att den skulle påverka väderförhållandena under de kommande dagarna. Trots den hotfulla stillheten efteråt fanns en känsla av sammanhållning bland invånarna, som tillsammans försökte förstå vad som just hade hänt och hur de skulle gå vidare.
