Den brittiske före detta UD-tjänstemannen som en gång ansvarade för att granska och till slut godkänna Peter Mandelsons utnämning till ambassadör i Rom har nu trätt fram med nya uppgifter om hur processen gick till bakom kulisserna. Enligt hans egen berättelse var beslutet långt ifrån självklart och väckte starka reaktioner inom utrikesdepartementet, där flera karriärdiplomater uppges ha ansett att utnämningen var politiskt motiverad snarare än baserad på erfarenhet och meriter.
Tjänstemannen, som i dag är pensionerad, beskriver en intensiv period präglad av både interna diskussioner och påtryckningar från högre ort. Han berättar att han kände sig tvungen att balansera mellan lojaliteten till regeringen och ansvaret gentemot den diplomatiska kåren. ”Det var en svår bedömning,” säger han, och menar att beslutet i slutändan grundades på bredare överväganden än vad som framkom i offentligheten.
Peter Mandelson, tidigare minister och tongivande figur inom Labourpartiet, utsågs till ambassadör i Rom efter flera decennier i politikens centrum. Utnämningen väckte stor uppmärksamhet, inte minst eftersom den markerade ett steg bort från traditionen att tillsätta yrkesdiplomater på posten. Kritiker menade att det riskerade att underminera förtroendet för den professionella utrikesförvaltningen, medan anhängare såg det som ett sätt att stärka de bilaterala banden mellan Storbritannien och Italien genom en mer politiskt förankrad representant.
Den tidigare tjänstemannen säger att han i dag ångrar vissa delar av processen, men betonar samtidigt att beslutet måste förstås i ljuset av den tidens politiska klimat. ”Vi trodde att det var rätt väg att gå,” säger han. ”Men med facit i hand inser jag att det kanske borde ha skötts annorlunda.”
Hans uttalanden har åter öppnat debatten om hur politiska utnämningar hanteras inom brittisk diplomati och vilka konsekvenser de får för förvaltningens oberoende. Vid utrikesdepartementet vill ingen kommentera uppgifterna, men en talesperson säger att alla utnämningar följer en noggrann och transparent process i enlighet med gällande regler.
Frågan om gränsdragningen mellan politik och diplomati lär därmed fortsätta att vara aktuell, och den före detta tjänstemannens vittnesmål ger en unik inblick i en annars sluten värld.
