Ungern har åsidosatt EU‑rätten genom att införa en lag som stigmatiserar och marginaliserar personer i hbtq‑gemenskapen. Enligt ett utslag från EU‑domstolen anses bestämmelserna strida mot unionens grundläggande värden och rättsakter eftersom de inskränker yttrandefriheten och rätten till likabehandling. Lagen, som antogs 2021, förbjuder bland annat undervisningsmaterial och medieinnehåll som ”främjar avvikande könsidentiteter” bland minderåriga. Kritiker har länge varnat för att formuleringarna är så breda att de i praktiken utesluter all information om samkönade relationer och könsidentitet ur skolor, bibliotek och public service.
EU‑kommissionen inledde snabbt ett överträdelseförfarande och menade att den ungerska lagen bryter mot flera direktiv och fördrag som garanterar fri rörlighet, marknadstillträde och icke‑diskriminering inom unionen. Nu ger alltså domstolen kommissionen rätt. I domen framhåller domarna att Ungern inte har kunnat visa något legitimt syfte som berättigar inskränkningarna, och att hänvisningen till barnskydd snarare används som förevändning för att begränsa grundläggande rättigheter.
Den ungerska regeringen har svarat med att ifrågasätta EU‑domstolens befogenheter och hävdat att medlemsstaterna själva ska få bestämma hur barn uppfostras. Men människorättsorganisationer ser utslaget som en seger för rättsstaten och ett tydligt budskap till andra medlemsländer att diskriminerande lagstiftning inte tolereras inom unionen.
Beslutet kan leda till ekonomiska sanktioner om Budapest vägrar följa domen. Samtidigt fortsätter debatten inom EU om hur långt unionen kan och bör gå för att försvara sina gemensamma värderingar gentemot nationella regeringar som utmanar dem. Situationen i Ungern har därmed blivit en symbolfråga för hela EU‑projektets framtida sammanhållning.
