När årets säljakt inleds på måndag får totalt 1 350 gråsälar, 200 knubbsälar och 200 vikare fällas längs den svenska kusten. Jakten, som regleras av Naturvårdsverket, syftar till att minska skador på fiskbestånden och fiskeredskap, men väcker som vanligt debatt mellan jägare, fiskare och naturvårdare.
Enligt myndigheten har sälpopulationerna ökat kraftigt de senaste decennierna, särskilt i Östersjön, där gråsälen nu bedöms vara så talrik att jaktkvoterna kan upprätthållas utan risk för artens överlevnad. Flera kustfiskare menar att bestånden orsakar betydande ekonomiska förluster genom att förstöra nät och ta upp stora mängder fisk direkt ur redskapen.
Motståndare till jakten, bland dem flera miljöorganisationer, hävdar att det saknas tillräcklig forskning om hur jakten påverkar ekosystemet. De menar också att skador på fisket borde hanteras genom förebyggande åtgärder, till exempel sälsäkra redskap och förbättrad övervakning, i stället för att skjuta djuren.
Länsstyrelserna ansvarar för att följa upp hur många sälar som fälls inom respektive område. Jägare måste rapportera varje fälld individ och skicka in prover för att bidra till den vetenskapliga övervakningen. Förra årets jakt resulterade i att kvoterna inte utnyttjades fullt ut, något som enligt vissa beror på svår tillgång på jaktplatser och tuffa väderförhållanden.
Jakten får endast bedrivas under särskilda villkor och perioder, och sälkött eller sälskinn får inte kommersiellt utnyttjas utan särskilt tillstånd. Diskussionen om sälens roll i havsmiljön och jaktens nödvändighet lär dock fortsätta, i takt med att både klimatförändringar och fiskbeståndens utveckling påverkar livet längs kusterna.