Människorättskämpen Ales Bjaljatski greps efter de stora protesterna mot Aleksandr Lukasjenko i samband med valet i Belarus som hölls under sensommaren 2020. Gripandet markerade ännu ett hårt slag mot landets oberoende civilsamhälle och mot de krafter som arbetade för demokrati och rättsstatens principer. Bjaljatski, som grundat människorättsorganisationen Vjasna, har under flera decennier dokumenterat kränkningar av mänskliga rättigheter, stött politiska fångar och försvarat yttrandefriheten i ett land där repressiva lagar länge tystat oppositionella röster.
Efter det omstridda valet fylldes Belarus gator av hundratusentals demonstranter som krävde Lukasjenkos avgång och ett slut på polisvåldet. Regimens svar blev brutalt: massgripanden, misshandel av aktivister och en omfattande kampanj mot oberoende medier. Bland de första som drabbades fanns Bjaljatski och hans medarbetare, vilka anklagades för ekonomiska oegentligheter – en formulering som människorättsorganisationer internationellt tolkar som politiskt motiverad.
Ales Bjaljatski hade redan tidigare suttit fängslad för sitt arbete och betraktades som en symbol för det civila motståndet mot diktaturen. När han återigen berövades sin frihet möttes det av kraftiga internationella reaktioner. Europeiska unionen, FN:s människorättsorgan och en rad internationella organisationer krävde hans omedelbara frigivning. Trots detta fortsatte de belarusiska myndigheterna att driva processen med stängda dörrar, medan statliga medier försökte svartmåla honom som en fiende till staten.
Under sin tid i arrest hyllades Bjaljatski både inom och utanför Belarus som en av landets mest modiga försvarare av mänskliga rättigheter. Hans arbete belönades senare med Nobels fredspris, ett erkännande inte bara för honom själv utan också för alla dem som i tysthet fortsatte kampen för frihet i Belarus. Hans öde har blivit en påminnelse om hur högt priset kan vara för den som vägrar ge upp tron på rättvisa och mänsklig värdighet i ett auktoritärt samhälle.
