Under de senaste tre åren har fler än 1 000 humanitära hjälparbetare mist livet i tjänsten, enligt nya internationella sammanställningar. Det innebär nästan en tredubbling jämfört med tidigare år och markerar en allvarlig försämring av säkerhetsläget för dem som arbetar i några av världens mest utsatta områden.
Bakom siffrorna döljer sig ett ökande antal attacker mot hjälpkonvojer, fältkliniker och biståndskontor. Organisationer verkar i allt mer konfliktpräglade miljöer där tydliga gränser mellan civila och stridande parter har suddats ut. Många av dödsoffren har fallit offer för direkta angrepp, medan andra har omkommit under korseld, i bombattacker eller i samband med plundring av hjälpsändningar.
Människorätts- och biståndsorganisationer varnar nu för att trenden riskerar att underminera det internationella humanitära arbetet. Flera större aktörer uppger att de tvingats minska sin närvaro på grund av säkerhetsrisker, vilket i sin tur förvärrar situationen för civila som redan lever under extrema förhållanden.
Samtidigt efterlyser många ett starkare internationellt ansvar för att skydda hjälparbetare i fält. Kraven på bättre utbildning, säker samordning och tydligare överenskommelser mellan stridande parter växer. Även på nationell nivå försöker regeringar och biståndsorgan hitta vägar för att stärka skyddet, bland annat genom ny teknik för positionsspårning och förbättrad kommunikation i krisområden.
Bakom varje siffra finns en människa som valde att arbeta för andras överlevnad. För de kollegor som blir kvar handlar det om en ständig balans mellan att nå fram med hjälp och att själva överleva i en allt farligare verklighet.
