Natten till söndag är det återigen dags för den årliga omställningen till sommartid. Klockan ska vridas fram en timme, och även om förändringen officiellt bara handlar om sextio minuter påverkas många mer än man kan tro. För vissa innebär den förlorade timmen av sömn en seg start på veckan, med trötthet, koncentrationssvårigheter och en känsla av att kroppen går på lågvarv.
Forskning visar att dygnsrytmen kan få sig en ordentlig törn av tidsomställningen. Kroppen är van vid en viss rytm av mörker och ljus, och när den plötsligt rubbas krävs det flera dagar innan den hittar rätt igen. Det kan märkas särskilt hos barn, äldre och personer med sömnproblem, där även små förändringar får tydlig effekt.
Samtidigt ser många fram emot ljusare kvällar. Uteserveringar öppnar, motionsspåren fylls och förhoppningen om en efterlängtad vår känns plötsligt närmare. En timme senare solnedgång gör stor skillnad för humöret, och flera studier pekar på att ljuset i sig kan bidra till ökad livsglädje.
Men debatten om sommartidens vara eller icke vara fortsätter. EU beslutade redan för flera år sedan att tidsändringarna skulle avskaffas, men något enhetligt beslut om hur eller när det ska ske har ännu inte fattats. Fram till dess får svenskarna fortsätta ställa fram och tillbaka visarna två gånger om året – och anpassa sig efter klockans rytm, snarare än kroppens.
