Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som under lång tid har styrt landet med fast hand och profilerat sig som EU:s mest Rysslandsvänliga ledare, upplever just nu ett växande politiskt motstånd inför vårens parlamentsval. Efter tolv år vid makten syns tecken på väljartrötthet, samtidigt som missnöjet med regeringens ekonomiska politik och hanteringen av relationen till Moskva växer.
Den ungerska ekonomin har de senaste åren pressats hårt av stigande levnadskostnader och svag valuta. Trots statliga prisregleringar på mat och energi upplever många hushåll att vardagen blivit allt dyrare. Oppositionen har riktat skarp kritik mot regeringen och menar att Orbáns fokus på nationell suveränitet och nära band till Ryssland har isolerat landet inom EU. Flera EU-stöd har dessutom frysts med hänvisning till bristande rättsstatliga reformer, något som försvårat regeringens möjligheter att lindra de ekonomiska effekterna av inflationen.
Motståndet mot Orbán har samlats i ett brett men splittrat block av oppositionspartier som försöker utmana regeringspartiet Fidesz. En central fråga i valrörelsen har blivit hur Ungern ska balansera sitt förhållande till Moskva samtidigt som landet är beroende av handel och bistånd från Bryssel. Orbán framställer sig fortsatt som en försvarare av ungerska intressen mot vad han beskriver som yttre påtryckningar, men opinionsmätningar tyder på att hans retorik inte längre övertygar på samma sätt som tidigare.
Valet väntas bli det mest oförutsägbara på många år och kan markera en vändpunkt för ett land där demokratins tillstånd länge har varit föremål för både inhemsk och internationell debatt. Många väljare tycks nu ställa sig frågan om den politiska stabilitet som präglat Orbáns tid vid makten är värd priset av ökande isolering på Europas politiska karta.
