Belarus släppte på torsdagen 250 politiska fångar efter flera veckors förhandlingar med USA, uppger det amerikanska sändebudet John Miller. Enligt Miller markerar frigivningen ett ovanligt steg från den annars hårt kontrollerade regimen i Minsk. Fångarna, som hållits frihetsberövade för sin medverkan i protester och oppositionella aktiviteter, ska nu gradvis återintegreras i samhället, enligt uppgifter från människorättsorganisationer på plats.
Det belarusiska utrikesdepartementet bekräftade på torsdagskvällen att ett större antal fångar hade frigetts, men ville inte kommentera detaljer kring samtalen med Washington. En anonym regeringskälla beskriver beslutet som ”ett försök att visa konstruktiv vilja i en komplicerad geopolitisk situation”. USA:s utrikesdepartement har i sin tur betonat att frigivningen måste ses som ett första steg, och att man förväntar sig fortsatta reformer inom rättsväsendet och större respekt för mänskliga rättigheter.
Flera av de frigivna ska enligt oberoende medier redan ha återförenats med sina familjer, och på gatorna i Minsk rapporteras en försiktig optimism. Oppositionella företrädare uttrycker försiktigt hopp om att händelsen kan markera början på en öppning i landet, men varnar samtidigt för att många politiska aktivister fortfarande sitter fängslade. En av dem, den tidigare presidentkandidaten Maria Kalesnikava, har genom sina anhöriga låtit meddela att hon hoppas nästa steg blir frigivning för alla som fängslats av politiska skäl.
Diplomatiska källor uppger att Vita huset ser över möjligheten att minska vissa av de ekonomiska sanktionerna mot Minsk om ytterligare konkreta framsteg görs. Samtidigt pågår intensiva diskussioner inom EU om hur man ska förhålla sig till utvecklingen och om eventuella gemensamma initiativ ska koordineras med Washington. Situationen beskrivs som ett skört men betydelsefullt ögonblick för både Belarus och dess relation till västvärlden.
