Regeringen presenterar nu ett förslag som väcker starka känslor i både politiska och juridiska kretsar. Enligt förslaget ska gängkriminella kunna förlora sitt svenska medborgarskap om de döms för särskilt allvarliga brott, såsom mord, grov utpressning och människohandel. Syftet uppges vara att stärka samhällets förmåga att bekämpa organiserad brottslighet och markera allvaret i de brott som skakar landet.
Förslaget innebär att personer med dubbelt medborgarskap, som har dömts för de aktuella brotten, ska kunna få sitt svenska medborgarskap återkallat efter en rättslig prövning. Regeringen menar att det är orimligt att individer som grovt åsidosätter lagarna och deltar i grov kriminalitet ska kunna åtnjuta samma medborgerliga rättigheter som laglydiga medborgare.
Oppositionen är dock delad. Vissa partier uttrycker försiktig optimism och ser förslaget som ett nödvändigt steg mot hårdare tag mot våldet, medan andra varnar för att åtgärden riskerar att urholka principen om medborgarskapets stabilitet. Jurister har även påtalat att förslaget kan stå i konflikt med internationella konventioner om statslöshet, samt att det kan skapa rättsosäkerhet om kriterierna inte definieras tydligt.
Inom rättsväsendet finns både stöd och tvekan. Poliser och åklagare som arbetar mot gängkriminalitet ser möjliga fördelar med att införa ett sådant verktyg, men flera experter påpekar att det i praktiken endast skulle kunna tillämpas på personer med dubbelt medborgarskap, vilket kan leda till en uppdelning av medborgarskapet i olika kategorier.
Regeringen aviserar att förslaget ska skickas på remiss innan sommaren och betonar att rättssäkerheten ska stå i centrum. Debatten förväntas bli intensiv, inte minst eftersom frågan rör grundläggande värden om rättvisa, tillhörighet och statens ansvar gentemot sina medborgare.
