Nästan 40 000 svenskar blev av med körkortet förra året, en ökning med 3,2 procent jämfört med 2024, visar siffror från Transportstyrelsen. Myndigheten konstaterar att ökningen framför allt handlar om fler indragna körkort på grund av hastighetsöverträdelser och rattfylleri, men också om ett växande antal fall där bristande medicinska skäl ligger bakom beslutet.
Av de totalt 39 742 körkort som återkallades under året gällde den största delen, drygt 22 000, fortkörningar. Enligt Transportstyrelsen har utvecklingen samband med intensifierade hastighetskontroller och utbyggnaden av fler automatiska trafiksäkerhetskameror. Samtidigt har polisen trappat upp insatserna mot drograttfylleri, något som bidragit till att drygt 6 000 förare miste körkortet efter positiva drogtester.
Bland övriga orsaker märks även medicinska skäl, där omkring 4 500 körkort drogs in efter utredningar om synproblem, epilepsi eller andra tillstånd som kan påverka körförmågan. Myndigheten framhåller att allt fler läkare anmäler oro kring patienters trafiksäkerhet, vilket man ser som ett tecken på ökad medvetenhet.
Transportstyrelsens analyschef uppger att myndigheten kommer att följa utvecklingen noggrant under 2025. Samtidigt betonas att huvudsyftet inte är att öka antalet indragna körkort, utan att minska antalet allvarliga olyckor på svenska vägar.
För den enskilda föraren innebär ett återkallat körkort ofta både praktiska och ekonomiska konsekvenser. I många fall krävs nytt förarprov, och för vissa yrkesgrupper kan beslutet få direkt påverkan på möjligheten att arbeta. Myndigheten understryker dock att reglerna är till för att skydda liv och hälsa — inte för att straffa.
