EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gör ingen hemlighet av sin hållning efter Irans högste ledare Ali Khameneis bortgång. Under ett uttalande i Bryssel på fredagsmorgonen betonade hon att Europas blick nu är fäst på framtiden och på det iranska folkets rätt till frihet, värdighet och självbestämmande.
Von der Leyen beskrev Khameneis tid vid makten som präglad av förtryck, våld mot oppositionella och ett systematiskt inskränkande av grundläggande mänskliga rättigheter. Hon uttryckte samtidigt sitt stöd till alla iranier som under decennier kämpat för demokratiska reformer och kvinnors rättigheter, ofta med stora personliga risker.
Reaktionerna inom EU har i huvudsak följt samma tonläge. Flera medlemsstaters utrikesministrar har framhållit vikten av att unionen nu agerar enat för att uppmuntra en fredlig övergång i Iran, samtidigt som man undviker att legitimera regimlojala krafter. Diplomater i Bryssel omtalar situationen som både känslig och möjlighetsrik, där Europas stöd kan bli avgörande för att stärka civilsamhällets röster.
Von der Leyen underströk i sitt uttalande att varken sanktioner eller diplomatiska initiativ får tappa fokus: det handlar i grund och botten om människors rätt att leva fritt och utan fruktan. Hennes ord markerar en tydlig linje — en europeisk värdegrund som inte böjer sig för realpolitisk bekvämlighet, utan öppet tar ställning mot de krafter som undertrycker sina egna medborgare.
