I Uppsala län är simkunnigheten som högst – medan Jämtlands län simmar sämst, enligt en ny undersökning från Svenska Livräddningssällskapet. Undersökningen visar på stora regionala skillnader i hur väl barn och unga behärskar de grundläggande momenten i simning, något som väcker oro bland både skolpersonal och fritidsföreningar.
Enligt rapporten klarar närmare 95 procent av eleverna i årskurs sex i Uppsala län de nationella målen för simkunnighet, som innebär att man ska kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg. I Jämtlands län är motsvarande siffra drygt 70 procent. Skillnaderna förklaras dels av tillgången till simhallar och utbildade instruktörer, dels av hur mycket undervisningstid skolorna avsätter för simundervisning.
I områden där avstånden till närmaste badhus är långa, eller där föreningslivet kämpar med minskade resurser, upplever många lärare att det är svårt att ge eleverna tillräcklig träning. I Jämtlands inland kan restiden till en simhall ibland vara upp till en timme enkel väg. Samtidigt vittnar flera kommuner om att det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens.
Svenska Livräddningssällskapet betonar att simkunnighet inte bara är en skolfråga utan också en fråga om trygghet och folkhälsa. Organisationen uppmanar kommunerna att satsa mer på tillgängliga simlokaler och kostnadsfria sommarsimskolor, särskilt i län med lägre resultat.
I Uppsala pekar man på framgångsfaktorer som tidiga insatser redan i förskoleklass och ett nära samarbete mellan skolor, föräldrar och idrottsföreningar. ”Det handlar om att skapa glädje och trygghet i vattnet tidigt. När barnen får chansen att leka sig till vattenvana blir simningen en naturlig del av deras uppväxt”, säger en av kommunens idrottspedagoger.
Medan skillnaderna mellan länen kvarstår hoppas flera aktörer att den nya statistiken ska fungera som en väckarklocka. Målet är att alla barn i Sverige, oavsett bostadsort, ska få samma möjlighet att känna sig trygga i vattnet – en livsviktig färdighet i ett land med tusentals sjöar och lång kust.
