En oroande utveckling har börjat märkas på flera håll i Sverige, där en högerextrem ungdomskultur har vuxit fram i skuggan av internet. Det handlar om en subkultur som använder sig av ironiska och till synes harmlösa internetmemer, men där budskapen ofta bär på en tydlig antisemitisk underton. Det som till en början kan se ut som internetskämt har blivit en inkörsport till mer extrema idéer.
På sociala plattformar och i chattgrupper sprids bilder, symboler och fraser som normaliserar hat mot judar och andra minoriteter. De som deltar beskriver ofta sin aktivitet som ett sätt att provocera eller utmana det etablerade samhället, men under ytan byggs ett nätverk av unga människor som gradvis radikaliseras. Den humoristiska tonen gör propaganda lättare att dela, samtidigt som den skapar en känsla av tillhörighet hos deltagarna.
Forskare och experter på extremism pekar på att denna form av internetdriven kultur skiljer sig från tidigare generationers politiska rörelser. Den saknar tydliga ledare och organiserade strukturer, men har en stark gemenskap kring digitala uttryck och symbolik. Flödet av material förändras snabbt, där användare ständigt tävlar om att vara mest provokativa. Detta gör det svårt för myndigheter och organisationer att följa och motverka spridningen.
Flera skolor och ungdomsverksamheter har rapporterat att de ser allt fler tecken på att denna kultur påverkar unga. Det kan handla om språkbruk som tidigare inte förekom, val av symboler på kläder eller delningar av visst material online. Lärare beskriver en kamp mot en digital subkultur som växer fram utanför skolans kontroll, men vars attityder smyger sig in i klassrummen.
Samhällsaktörer efterlyser nu en bredare satsning på medie- och källkritik, där unga får verktyg att genomskåda hur hatbudskap kan paketeras i underhållande form. Samtidigt menar experter att vuxenvärlden måste ta de digitala uttrycken på allvar – det som ser ut som skämt på nätet kan i själva verket vara början på en farlig politisk resa.
