USA och Israel har under morgontimmarna förklarat krig mot Iran, ett besked som omedelbart skakade om hela det internationella samfundet. Enligt officiella utsagor handlar det om en ”samordnad militär respons” på vad som beskrivs som upprepade iranska provokationer och hot mot regionala allierade. Inom loppet av några timmar efter tillkännagivandet rapporterades explosioner i Teheran, Isfahan och vid strategiskt viktiga militära installationer längs Persiska vikens kust.
Irans ledning svarade snabbt med att utropa ett nationellt nödläge och lovade att möta angreppen med full kraft. I ett tv-sänt tal betonade den högsta ledningen att alla tillgängliga resurser kommer att användas för att försvara landets suveränitet. Strax därefter började uppgifter cirkulera om att Iran inlett motattacker mot flera länder i regionen, däribland mål i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och även närliggande amerikanska baser.
Diplomatiska försök att ingripa tycks hittills stå handfallna. FN:s säkerhetsråd sammankallades till ett extrainsatt möte under natten, men någon gemensam resolution kunde ännu inte enas om. Flera europeiska regeringar har uttryckt oro för att situationen riskerar att utvecklas till en omfattande regional konflikt med globala konsekvenser, särskilt med tanke på oljeproduktionen och världshandelns redan ansträngda läge.
Civila rapporteras ha flytt storstäder i panik, och både flygplatser och vägnät uppges vara överbelastade. Humanitära organisationer varnar för en snabbt växande kris med brist på sjukvård, livsmedel och skydd för de drabbade.
Analytiker menar att detta kan bli den allvarligaste militära konflikten i Mellanöstern på flera årtionden. Hur omvärlden väljer att reagera de närmaste dygnen kan bli avgörande för om situationen går att begränsa – eller om världen står inför en ny och osäker era av krig och destabilisering.
