USA och Israel inledde under natten till fredagen en samordnad militär offensiv mot Iran, i vad som beskrivs som den största väpnade operationen i regionen på decennier. Angreppen riktades mot strategiska mål i flera delar av landet, bland annat anläggningar kopplade till Irans revolutionsgarde, flygbaser och kommunikationscentraler. Enligt officiella källor i Washington och Tel Aviv är syftet att försvaga den iranska ledningens militära förmåga och bana väg för ett regimskifte.
Iran svarade snabbt med att utlysa undantagstillstånd och mobilisera sina väpnade styrkor. Statliga medier i Teheran rapporterade om omfattande skador i flera städer, men uppgifterna går isär om hur stora förlusterna blivit. Flera internationella observatörer befarar att utvecklingen kan leda till en fullskalig regional konflikt som drar in både närliggande länder och stormakter.
I Washington betonade Vita huset att offensiven är riktad mot den politiska och militära ledningen i Teheran, inte mot det iranska folket. Den israeliska regeringen beskrev insatsen som ett ”avgörande steg för att säkra regionen mot ett fortsatt iranskt hot”. Samtidigt fördömer flera europeiska regeringar attacken och uppmanar till omedelbart eldupphör.
På gatorna i Teheran har tusentals människor samlats i protest mot anfallet, medan andra rapporteras ha sökt skydd i tunnelbanor och källarutrymmen. Internationella hjälporganisationer varnar redan för en humanitär kris om striderna fortsätter. FN:s säkerhetsråd har kallats till ett extrainsatt möte för att diskutera situationen, men diplomatiska källor beskriver stämningen som djupt splittrad.
Analytiker ser händelsen som en dramatisk skärpning av en redan spänd situation i Mellanöstern. Frågan som nu väcker störst oro bland världens ledare är inte bara hur långt offensiven kommer att gå, utan också vad som händer dagen efter om den iranska regeringen faktiskt faller.
