Regeringen meddelade under tisdagen att den vill förlänga den maximala häktningstiden för barn från dagens tre månader till fem månader. Förslaget, som nu skickas ut på remiss, motiveras med behovet av att kunna utreda allt fler komplexa brott där även unga misstänkta är inblandade. Enligt justitieministern handlar det om att ge rättsväsendet bättre möjligheter att slutföra längre och mer komplicerade förundersökningar utan att behöva släppa misstänkta som kan påverka bevisning eller vittnen.
Oppositionen och flera barnrättsorganisationer riktar dock skarp kritik mot förslaget. De menar att en förlängning riskerar att öka psykisk ohälsa hos unga och bryta mot barnkonventionens princip om barnets bästa. Enligt Rädda Barnens rättspolitiska talesperson är det särskilt oroande att regeringen vill göra längre häktningstider till en generell möjlighet istället för att satsa på alternativ som sluten ungdomsvård eller elektronisk övervakning. Även Advokatsamfundet ifrågasätter proportionaliteten i förslaget och efterlyser starkare kontrollmekanismer.
I dag får barn under 18 år normalt inte sitta häktade längre än tre månader, men undantag kan göras vid särskilda skäl. Enligt regeringen räcker tidsgränsen ofta inte till i ärenden som rör grov organiserad brottslighet där flera unga personer är inblandade. Kritikerna varnar samtidigt för att politiken riskerar att skifta fokus från rehabilitering till straff, vilket kan försvåra återanpassningen till samhället. Frågan väntas bli föremål för intensiv debatt i riksdagen under hösten.
