Norges regering väcker starka reaktioner efter att den meddelat planer på att begränsa mottagandet av vuxna män i stridbar ålder som flyr från kriget i Ukraina. Enligt regeringen är syftet att säkerställa att landets asylsystem förblir hållbart, men beslutet har redan mötts av kritik från både politiska motståndare och människorättsorganisationer.
Norges justitieminister menar att män i åldrar som normalt kan kallas in till militärtjänst i Ukraina bör stanna kvar och bidra till försvaret av sitt hemland. Regeringen framhåller att många europeiska länder står inför liknande dilemman och att Norge måste föra en ”balanserad migrationspolitik” som tar hänsyn till nationella intressen samtidigt som den respekterar internationella konventioner.
Kritiker menar däremot att den föreslagna linjen riskerar att strida mot asylrätten. De påpekar att män kan fly av andra skäl än att undgå militärtjänst, och att individuella skyddsskäl måste beaktas i varje enskilt fall. Flera organisationer varnar för att beslutet kan urholka Norges anseende som humanitär aktör och skapa farliga prejudikat inom internationell flyktingpolitik.
Inom regeringskoalitionen har frågan orsakat viss oro, men statsministern har försvarat förslaget med att det handlar om att ta ansvar både för Ukraina och för Norges långsiktiga mottagningskapacitet. Oppositionen kräver nu att Stortinget hålls informerat och att en grundlig rättslig prövning genomförs innan några konkreta åtgärder vidtas.
Samtidigt fortsätter tusentals ukrainare att söka skydd i Norge, där majoriteten består av kvinnor, barn och äldre. Hur den norska politiken slutligen kommer att utformas kan få konsekvenser långt utanför landets gränser, både för relationerna till EU och för framtidens europeiska flyktingpolitik.
