Mitt i Saharas öken, hundratals kilometer från närmaste kust, har kvarlevorna från en ny typ av vattendinosaurie väckt uppståndelse bland forskare världen över. Det sensationella fyndet, gjort av ett internationellt paleontologteam, tros tillhöra en art som levde för omkring 95 miljoner år sedan – en period då stora delar av dagens öken var täckt av gröna floddelta och grunda hav.
De första delarna av skelettet upptäcktes under en rutinmässig kartläggning av fossilrika sedimentlager i en avlägsen del av västra Sahara. Forskarna beskriver upptäckten som “både förbryllande och banbrytande”. Djuret uppvisar anatomiska drag som tyder på en livsstil starkt knuten till vatten, trots att själva fyndplatsen i dag är bland de torraste på jorden.
En preliminär analys visar på kraftiga bakfenor, tät benstruktur och förlängd svans – egenskaper som liknar moderna marina rovdjur snarare än landlevande dinosaurier. Kombinationen antyder att arten kan ha tillbringat huvuddelen av sitt liv i flodsystem och kustnära miljöer, där den jagade fisk och andra vattenlevande bytesdjur.
Upptäckten kastar nytt ljus över hur evolutionen formade övergången mellan land och hav hos de stora reptilerna. Forskarlaget samarbetar nu med flera museer för att noggrant rekonstruera skelettet och kartlägga artens släktskap. Även små fynd av fossiliserade växtdelar runt det delvis blottlagda skelettet ger ledtrådar om att ekosystemet i denna del av Afrika en gång var rikt och varierat, med täta träskmarker och flodmynningsmiljöer.
Med nya analyser planeras att fastställa mineralinnehåll och isotopsammansättning i benmaterialet, vilket kan avslöja djurets diet och migrationsmönster. Resultaten väntas publiceras senare under året och kan komma att omskriva förståelsen av hur dinosaurier anpassade sig till liv i vatten – långt innan de första valarna började simma i världshaven.
