Fyra år har gått sedan de första missilerna föll över ukrainska städer gryningen den 24 februari 2022. Det som den ryska ledningen beskrev som en ”särskild militär operation” utvecklades snabbt till ett fullskaligt krig som förändrade Europas säkerhetsordning och kastade miljoner människor i osäkerhet. De första veckorna präglades av chock, massflykt och hårda strider kring huvudstaden Kyiv. Sedan dess har frontlinjerna förskjutits gång på gång, städer har förstörts och tusentals civila har mist sina liv.
I dag, fyra år senare, syns få tecken på ett slut. Ukraina fortsätter att försvara sitt territorium med stöd från västvärlden, medan Ryssland upprätthåller en omfattande militär närvaro i de ockuperade områdena. Samtidigt har kriget utvecklats till ett utmattande ställningskrig, med artilleridueller och långsamt förskjutna frontavsnitt. Humanitära organisationer varnar för att situationen för civila i de hårdast drabbade regionerna är desperat, med brist på elektricitet, vatten och sjukvård.
Kriget har också fått djupgående politiska och ekonomiska följder. Sanktionerna mot Ryssland har isolerat landet från stora delar av världsekonomin, medan Ukraina försöker hålla igång sitt samhälle och sin ekonomi trots de svåra påfrestningarna. Miljoner ukrainare lever fortfarande som flyktingar i Europa, många med osäkerhet inför framtiden.
För omvärlden har konflikten blivit en ständig påminnelse om Europas sköra stabilitet. Diskussionen om försvar, energi och internationella relationer har förändrats i grunden. Trots otaliga diplomatiska försök har inga förhandlingar lett till en varaktig fred. På fronten fortsätter människor att leva under flyglarm och i väntan på besked som sällan kommer. Kriget som började en vintermorgon för fyra år sedan håller fortfarande sitt grepp om ett helt land – och om en hel kontinent.
